Lyssna

Utvecklingsinsatser

Inom regeringsuppdragen pågår en rad utvecklingsinsatser. Det handlar om allt från olika system och verktyg, till kursutveckling och kartläggning samt att fördela medel till utvecklingsprojekt.

Kvalitet i distansutbildning

UHR genomförde under 2021 en utlysning av utvecklingsmedel med syfte att främja en långsiktig utveckling av organisation och kultur inom distansutbildningsområdet vid universitet och högskolor. Åtta lärosäten beviljades projektmedel för utvecklingsarbete under 2022. Projekten redovisar sina resultat under 2023.

Högskolepedagogiskt lyft

UHR fördelade 5 000 000 kronor under 2022 för utvecklingsinsatser vid svenska universitet och högskolor, nätverk samt organisationer inom det högskolepedagogiska området.  UHR kommer också att fördela minst 15 000 000 kronor till lärosäten för utvecklingsprojekt och kursutveckling under 2023.

Nedan återfinns både pågående och tidigare utvecklingsinsatser inom HPU.

Utvecklingsprojekt

Just nu pågår utlysningen för högskolepedagogisk utveckling. Läs mer om den.

Under åren 2021–2022 genomförde UHR ett regeringsuppdrag som innebar en satsning för att höja kvaliteten och öka genomströmning i distansutbildning vid universitet och högskolor. Regeringsuppdraget genomfördes inom ramen för projektet "Kvalitet i distansutbildning". 

Projektet Kvalitet i distansutbildning bestod av tre delar; den första var arbete med kvalitetsfaktorer för distansutbildning, den andra var utlysning av utvecklingsmedel till lärosäten och den tredje var en plattform för kollegialt lärande kring distansutbildning.

Regeringsuppdraget har upphört men vi fortsätter att arbeta med frågan inom det bredare perspektivet Högskolepedagogisk utveckling. Läs mer om utlysningen av projektmedel 2021.  

Se sammanfattande samtal med projekten.

 

Det övergripande syftet för projektet var att öka kvalitet och genomströmning i distansutbildningen vid universitet och högskola samt yrkeshögskola.

Utlysningens mål var:

•att finansiera ett antal projekt både inom lärosäten och yrkeshögskolor som visar på kvalitetshöjning av distansutbildning

•att finansiera projekt som visar hur distansutbildning och distanspedagogik kan främja en breddad rekrytering särskilt från glesa och mycket glesa landsbygdskommuner 

•att finansiera projektsom visar hur intern och extern samverkan kring distansutbildning kan bidra till att genomströmningen ökar

Se samtal  om utvecklingsprojekten

 

 

System och verktyg

Ett ändamålsenligt system tas fram för att skapa en gemensam arena för lärande och samarbete, där guidelines för rekommendationen   presenteras och där olika exempel, förslag och forskning kopplade till rekommendationen kan presenteras och diskuteras.  

Syftet med dessa levande guidelines är att stödja lärare, personal som på olika sätt arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete och lärosätesledningar och att främja lärande och lärosätesövergripande samarbeten. Tanken är att det ska finnas material för varje punkt i ramverketrekommendation. Materialet ska fokusera på vilken forskningsbas som finns, ge exempel på vad som redan görs och förslag på hur lärosäten kan gå vidare.  

För att bygga långsiktig samverkan mellan svenska lärosäten, vad gäller resurser för högskolepedagogisk utveckling inklusive behörighetsgivande kurser, ska Högskolepedagogiskt chefsforum (HPCF) designa en infrastruktur för nationellt samarbete och utbyte – ett så kallat "webbtorg" för högskolepedagogiska kurser.

'Förhoppningen är att den digitala infrastruktur som utvecklas inom HPU ska växa till en mötesplats och samarbetsyta för högskolepedagogisk verksamhet i hela landet. 

Utbildningsinstitutionerna anses behöva omforma sina system, pedagogiska metoder och innehållsutbud för att utnyttja de digitala verktygens potential, dels för att stödja högkvalitativt lärande mer effektivt och dels för att ge missgynnade studenter ett mer rättvist och inkluderande lärande.

För att uppnå dessa resultat måste lärarna öka sin digitala kompetens. Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) stöttar en sådan utveckling genom en kombination av två åtgärder; självbedömning av digital kompetens med hjälp av ett tillförlitligt verktyg, och stärkandet av det organisatoriska stödet, som innefattar policybeslut och avsatta resurser.

Arbetet bygger på Europeiska kommissionens ramverk för digitala kompetenser för lärare (DigCompEdu), inklusive självbedömningsverktyget för användning inom högre utbildning (CheckIn Higher Education). Det sistnämnda är redo att pilottestas och spridas nationellt.  

 

Fortbildning

Svenskt nätverk för pedagogisk utveckling inom högre utbildning (Swednet) och Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) har gjort en gemensam inventering av befintliga, nationella, kompetensutvecklande utbildningar inom det högskolepedagogiska området, som vänder sig till dem som kompetensutvecklar lärare.

Syftet är att säkerställa att möjlighet ges till att nätverka och delta i nationella, kompetensutvecklande kurser inom högskolepedagogik, som ges med en tidsmässig regelbundenhet. Inventeringens fokus har framför allt legat på typ av områden, former, intyg och resursåtgång. 

För att utveckla och ge stöd till ledarskap inom utbildning vid svenska lärosäten genomför Högskolepedagogiskt chefsforum (HPCF) en kartläggning av hur begrepp som pedagogiskt ledarskap, akademiskt ledarskap och utbildningsledarskap idag skrivs fram och utverkas. 

Kartläggningen inkluderar en översikt över befintliga ledarskapskurser med fokus på syfte, innehåll och målgrupp. Utifrån kartläggningen, samt erfarenheter av nationella kurser i bland annat Danmark och Nederländerna, kommer HPCF att utveckla och genomföra en nationell kurs om att leda utbildning som en pedagogisk verksamhet.  

 

Karlstads universitet har utvecklat en prototypkurs i Canvas som utgår från det pedagogiska designkoncept som Open Networked Learning bygger på. 

Tanken har varit att skapa kompletterande digitalpedagogiska verktyg som åstadkommer en liknande lärandeupplevelse för alla deltagare.  

Prototypkursen har dokumenterats och annoteringar har gjorts kring bakomliggande pedagogiska grunder och idéer, för att möjliggöra att den kan användas av andra.  

Karlstads universitet har tagit fram en kurs i Hållbar utveckling i form av en öppen lärresurs. Syftet med kursen är att stärka universitetslärares möjlighet att inkludera perspektivet Hållbar utveckling i sina utbildningar. Kursen utgår från det pedagogiska designkoncept som Open Networked Learning bygger på, och har utvecklats och anpassats för användning på lärplattformen Canvas. 

Open Networked Learning (ONL) är ett pedagogiskt designkoncept. Karlstad universitet har, utifrån en befintlig kurs i ONL, skapat en kurs i lärplattformen Canvas. Den kommer inom kort att tillgängligöras för alla Sveriges högskolepedagoger.  

Just nu pågår utlysning av medel för kursutveckling inom högskolepedagogik. Läs mer om utlysningen.

 

Konferenser

Den 25–26 oktober 2023 bjuds högskolepedagogiska utvecklare, lärare, forskare och studenter in till en nationell konferens om högskolepedagogik och breddad rekrytering/breddat deltagande. Konferensen arrangeras av Nätverket för breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning (Include) och Svenskt nätverk för pedagogisk utveckling inom högre utbildning (Swednet).

Läs mer här. 

 

Stöd och förankringsarbete

UHR erbjuder möjlighet att ta ett samlat grepp kring goda exempel och nationell samverkan kring högskolepedagogiska frågor. För att få legitimitet behövs forskningsbaserad expertkompetens i flera steg då UHR inte besitter detta inom de specifika områden där resurser allokeras.

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF – expertgrupp för högskolepedagogiska frågor) bistår genom att ta fram forsknings- och erfarenhetsbaserad kompetens i form av en högskolepedagogisk redaktion. Redaktionens medlemmar deltar i möten, läser ansökningar, texter, förslag, men driver även redaktionens arbete på det sätt man finner mest ändamålsenligt.   

Inom regeringsuppdraget har UHR tagit höjd för att det kan behövas mer specifika insikter för att stötta uppdraget. Därför har Svenska riksorganisationen för distansutbildning (SVERD) och Sveriges förenade studentkårer (SFS) fått i uppdrag att ta fram rapporter och kartläggningar. Exakt tematik och fokus kommer att specificeras under 2023.