Lyssna

Resursbanken

I resursbanken kan du både hitta och dela med dig av länkar till resurser inom området högskolepedagogisk utveckling. Se inspelningar av redan genomförda aktiviteter i puffarna.

Resultat: 331 träffar
Filter

Välj filter

Tillbaka

Nyckelord
Nyckelord Mer information

Tillbaka

Format
Format Mer information

Resultat: 331 träffar

  • Kursplaneringsverktyg för att skapa en balans mellan olika läraktiviteter och examination

    , öppna i ny flik
    Taggar för tipset,
    Pedagogik, didaktik och metod Examination Teknik Digitalisering
    Webbplats
    Vem har tagit fram materialet: Faculty of Organization and Informatics, University of Zagreb, Croatia.
    Inkommet: 2024-11-04
    Kortare beskrivning av tipset, The BDP tool is a research-based, innovative, constructive-alignment oriented and modular solution based on learning outcomes (LOs) and learner workload as foundations of learner-centered learning approach.

    BDP tool enables course learning design through three simple steps:


    1. Plan: Create course, define course details and add learning outcomes
    2. Create: Add topics, units and teaching and learning activities
    3. Analyse: Analyse course design and make changes if necessary
    4. Improvement: The BDP tool provides the advanced analysis of a planned learning design. The analytics dashboard includes a high level overview of the entire course which enables learning designers to change their course design and improve learning experience and efficacy.

    It is based on:

    - Need
    Made to respond to the institutional need for a tool that enables learning design based on course and study LOs.

    - Research
    Designed according to the recent findings described in relevant literature and theoretical frameworks related to LD and LA.


    - Experience
    Created on the existing LD concepts and tools, particularly the ABC LD from University College London and the Open University LD.

  • Guide till framgångsrik kurs - självstudiemoduler

    , öppna i ny flik
    Taggar för tipset,
    Organisation/Kultur Pedagogik, didaktik och metod Examination Tillgänglighet Digitalisering Livslångt lärande Hybrid utbildning Distansutbildning Studentperspektiv Kvalitet
    Dokument/Rapport/Litteratur Presentation Webbplats Film
    Vem har tagit fram materialet: Sektion Högskolepedagogik på Linnéuniversitetet
    Inkommet: 2024-11-01
    Kortare beskrivning av tipset, Det här är en samlad resurs för kunskapsläget inom kursdesign för såväl nätbaserade som campusbaserade kurser. Här har vi identifierat fem områden som det är viktigt att beakta i en kursdesign.
    Vi har också sammanfattat slutsatser inom dessa teman i designprinciper för en (nätbaserad) kurs som du kan behöva ta ställning till.

    Senaste nytt i resursen är interaktiva moduler som fördjupar varje tema. Här finns en möjlighet att reflektera över sin undervisning och dokumentera en egen enklare handlingsplan.

    Notera också att där finns en vägledning för hur man kan skriva bedömningsgrunder (under examination och bedömning – Glöm inte bedömningsgrunderna)

    Artikeln Designprinciper och kvalitetsindikatorer för nätbaserat lärande ges en sammanfattning av forskning, slutsatser, designprinciper och kvalitetsindikatorer som presenteras i denna resurs.

    Fem temaområden:
    1) Självständiga och motiverade studenter

    2) Studentaktiva undervisningformer

    3) Varierade arbetsformer

    4) Examinationer & bedömning

    5) Handledning & återkoppling

  • Hur vet vi om en ny examinationsform fungerar?

    , öppna i ny flik
    Taggar för tipset,
    Pedagogik, didaktik och metod Examination Studentperspektiv
    Dokument/Rapport/Litteratur
    Vem har tagit fram materialet: Maria Wendt, SU.se - Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
    Inkommet: 2024-10-31
    Kortare beskrivning av tipset, Muntlig tentamen gynnar studenters djuplärande och bidrar till ökat samarbete och engagemang. Men en munta skapar också mer oro och ångest — även när studenterna är vana vid examinationsformen.
    Forskning visar tämligen entydigt att val av examinationsform påverkar både vad studenter lär sig och hur de griper sig an sina studier. Många studier är så kallade interventionstudier, det vill säga forskning som försöker fånga effekten av att införa nya typer av examinationsformer. I en ny artikel, ”The novelty effect on assessment interventions: a qualitative replication study of oral performance assessment in undergraduate mathematics” i International Journal of Science and Mathematics, diskuteras potentiella brister med denna typ av studier. Problemet är att det är svårt att veta om effekterna verkligen har med själva examinationssättet att göra, eller om det handlar om att formen är just ny (en så kallad ”novelty effect”). Bara det faktum att studenterna bedöms på ett sätt som de inte är bekanta med kan skapa en viss osäkerhet och påverka hur de beter sig — exempelvis genom att de pluggar mer eller byter studiestrategi.

    Muntliga examinationer kan utföras på många olika sätt. De kan exempelvis ske i grupp eller enskilt, frågorna kan vara oförberedda eller förberedda, eller utgå från en presentation eller text som studenten gör i förväg. Den examinationsform som undersöks i artikeln är designad som en form av utfrågning, där studenten får en fråga av examinatorn, och ges en stund att fundera över uppgiften. Sedan blir det en diskussion om hur studenten gripit sig an uppgiften, och varför hen gjort på just detta sätt.

    Syftet med artikeln är att testa forskningsresultat som påvisar effekter av att examinera studenter muntligt. I denna litteratur visas ofta att den muntliga examinationsformen får studenter att plugga mer inför tentan och stimulerar dem att förstå kursinnehållet på djupet. Studenter uppfattar att det är lättare att klara en skriftlig tenta utan att riktigt ha koll på begrepp och teori, medan däremot en muntlig tentamen anses kräva en tämligen avancerad förståelse. Det går inte att komma undan med att bara kunna repetera kursinnehållet.

    Resultaten visar också att muntlig examination får studenter att ändra sina studiestrategier. De samarbetar mer, och är mer aktiva på lektionerna. De börjar studera tidigare under kursen och lägger generellt ner fler timmar inför en muntlig examination. Trots denna ökade arbetsbörda visar flera studier att den muntliga examinationsformen är mer uppskattad än den skriftliga. Detta handlar till stor del om att studenter upplever att de lär sig mer, inte minst av själva examinationstillfället. Dialogformen och samtalet med läraren får dem att förstå bättre.

    Samtidigt pekar studierna på att muntan skapar mer nervositet och ångest än den skriftliga examinationen. Att sitta ensam med en utfrågande lärare kan ge en känsla av utsatthet och av att det inte finns någonstans att gömma sig. Något som kan spä på oron är att studenterna verkar har svårare att förstå vad som förväntas av dem i en muntlig tentamen.

    I artikeln redovisas en replikationsstudie, vilket betyder att forskarna gör om en befintlig undersökning. De använder en brittisk studie från 2020 som undersökte effekterna av att införa muntlig examination i en matematikutbildning, och för över denna till en tjeckisk matematiklärarutbildning där studenterna regelmässigt har muntliga tentamen. På så sätt kan de fånga skillnader mellan en utbildning där examinationsformen var ny och en utbildningskontext där muntan är en etablerad praktik, och alltså inte okänd för studenterna.

    Samma enkät som användes i den brittiska studien sändes ut till de tjeckiska studenterna, och 90 svar inkom. Därtill utfördes 21 semi-strukturerade intervjuer, där frågorna också var baserade på den brittiska undersökningen. Studenterna fick bland annat beskriva hur de förberedde sig inför muntlig respektive skriftlig examination, och hur de upplevde för- och nackdelar med de båda formerna.

    Slutsatsen är att resultaten från den brittiska studien förefaller hålla över tid. Förändringen kan alltså inte reduceras till att vara en ”novelty effect”. Samtidigt upptäcker forskarna vissa skillnader mellan det som kallas en ”muntlig examinationskultur” — det vill säga utbildningar där den muntliga tentan är etablerad – och utbildningar där skriftlig examination är dominerande. Där muntlig examination är norm tenderar studenter att värdera muntliga prestationer högre. De lyssnar också mer på vad lärarna säger på föreläsningarna än vad studenter i den skriftliga examinationskulturen gör. I den senare gruppen riktas uppmärksamhet framför allt på det som skrivs på tavlan eller står på en Powerpoint.

    I den nya studien uppger i stort sett alla studenter att de ändrar sina studiestrategier utifrån om det är en muntlig eller skriftlig examen som väntar. Här har studenterna, till skillnad från i den brittiska studien, stor erfarenhet av såväl skriftliga som muntliga examinationer, och kan lättare jämföra sina strategier. De är överens om att skriftlig tentamen i matematik i första hand mäter förmågan att tillämpa kunskaper (problemlösning), något som kan fungera ganska bra även om man inte helt förstår teorierna och begreppen. För den muntliga tentamen däremot, räcker det inte att kunna tillämpa, utan där krävs en djupare teoretisk förståelse eftersom man behöver kunna förklara sina val.

    Men sådana resonemang behöver förstås inte tolkas som att den tillämpande aspekten är oviktig, och att skriftliga examinationer borde skrotas. Forskarna menar snarare att resultaten visar att olika sätt att examinera uppmuntrar utveckling av olika typer av förmågor. Därför är det viktigt att erbjuda studenterna en variation av examinationsformer.

    Kommentar: I relation till att den svenska utbildningskontexten kan ses som en tämligen typisk skriftlig examinationskultur, är det intressant att se de många fördelar som muntlig examination kan ha, — inte minst att studenterna själva menar att de lär sig mer av denna tentamensform. Det väcker frågan om varför det tycks finnas en utbredd ovilja mot muntliga examinationer här, till skillnad från exempelvis i länder som Tjeckien, Italien eller Tyskland. Handlar det om lärarnas ovana och osäkerhet, eller är det kanske en följd av utvecklingen på svenska lärosäten mot allt mer rigoröst formaliserade bedömningsinstrument och detaljerade kriterier? Oavsett förklaring, så borde det finnas stora möjligheter att utöka inslagen av muntlig examination på svenska universitet, inte minst i kölvattnet till diskussionen om nya möjligheter till fusk efter ChatGPT:s intåg.
    Mindre uppmuntrande är resultatet att nivån av oro och ångest inför muntlig tentamen förefaller konstant. Även när studenterna har vant sig vid examensformen är de mer nervösa och stressade än inför en skriftlig examination. Betyder det att en ökad press är inbyggd i själva situationen och inte går att komma runt? Samtidigt borde det finnas sätt för lärare att utveckla sätt att minska oron. I tidigare forskning talas om vikten av noggranna instruktioner och tydlighet i vad som förväntas, samt av att låta studenterna öva på muntliga redogörelser. Här understryks också betydelsen av en tillitsfull relation mellan lärare och student – något som förstås blir allt svårare att bygga när klassrumstiden successivt minskar till följd av universitetens ständiga ekonomiska underskott.

    Läs mer om hur muntlig examination kan utföras här:
    Våga testa muntlig examination! (Artikel i tidigare AHF-nummer.)

    Text: Maria Wendt, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer

    Studien
    Iannone, P., & Vondrová, N. (2024). The novelty effect on assessment interventions: a qualitative replication study of oral performance assessment in undergraduate mathematics. International Journal of Science and Mathematics Education, 22(2), 375-397.

    Nyckelord: Muntlig examination, matematik, studenters erfarenheter, djuplärande

  • Podd om tillgänglighet i högre studier

    , öppna i ny flik
    Taggar för tipset,
    Organisation/Kultur Pedagogik, didaktik och metod Tillgänglighet Breddad rekrytering Studentperspektiv
    Podd/Ljudinspelning Webbplats Film
    Vem har tagit fram materialet: Logopedförbundet, Sofia Grunér vid Uppsala universitet
    Inkommet: 2024-10-22
    Kortare beskrivning av tipset, Logopeden Sofia Grunér arbetar som pedagogisk utvecklare på Uppsala universitet och har nyligen dragit igång podden Röster om tillgänglighet. (via Open Spotify)

    Tanken är att intervjua studenter, lärare och andra som kommer i kontakt med tillgänglighet inom högre utbildning. I det första avsnittet möter Sofia Albert Telon, som har en språkstörning och som berättar om sin upplevelse av att studera på universitetet.

    Du kan även lyssna på denna podd här hos Logopedförbunde: https://logopeden.se/ny-podd-om-tillganglighet-i-hogre-studier/

    Röster om tillgänglighet | Podcast on Spotify 

    https://open.spotify.com/show/53xwbaYKxyyEO84xZBpoae

  • Mäta breddad rekrytering - stödmaterial och inspelat webbinarium

    , öppna i ny flik
    Taggar för tipset,
    Organisation/Kultur Livslångt lärande Breddad rekrytering Studentperspektiv Kvalitet Utvärdering
    Dokument/Rapport/Litteratur Webbinarium Presentation Webbplats Film
    Vem har tagit fram materialet: UHR
    Inkommet: 2024-10-18
    Kortare beskrivning av tipset, Under 2024 utvecklar UHR ett stöd kring hur lärosäten kan mäta breddad rekrytering och breddat deltagande, och sätta rimliga mål för sitt arbete. Prioriteringen har sin grund i UKÄ:s utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering från 2022.

    Stöd till lärosätena att mäta breddad rekrytering
    Här finns ett nytt stödmaterial för lärosätena när det gäller att mäta och sätta mål för breddad rekrytering.

    Materialet består av två delar som kompletterar varandra:

    Jämförelsetal som ger en överblick över hur lärosätets studentgrupp har förändrats över tid och visar hur lärosätet ligger till i förhållande till andra lärosäten.

    - Jämförelsetal för breddad rekrytering

    Underlag för att sätta mål - fördelningstabeller per utbildningsområde som visar fördelningen av alla landets programnybörjare 2022 när det gäller kön, utländsk/svensk bakgrund samt föräldrarnas utbildningsbakgrund. Fördelningen visas uppdelat i 38 ämnesområden, så kallade SUN-områden, och för varje område visas medelvärdet. På så sätt kan lärosätena se hur de ligger till per ämnesområde jämfört med andra lärosäten. Syftet med tabellerna är att förenkla för lärosätena att prioritera och sätta mål för sitt arbete med breddad rekrytering.

    - Fördelningstabeller för att sätta mål

    Se även:
    - Webbinarium om att mäta breddad rekrytering